Lagar och förslag inom straffrätt 2026

Under året börjar flera nya lagar och regler som påverkar olika aspekter av svensk lagstiftning att gälla inom bl.a. straffrätten och utlänningsrätten.

Utökade möjligheter till fotboja

Gränsen för när ett fängelsestraff kan avtjänas med elektronisk övervakning (fotboja) har höjts från sex månader till ett år och sex månader. Detta innebär att dömda i högre utsträckning kan vistas i bostaden förutsatt att de deltar i arbete, utbildning eller annan godkänd sysselsättning. Om strafftiden överstiger sex månader görs en fördjupad lämplighetsprövning.

Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2026.

Skärpning av villkorlig frigivning

Reglerna för villkorlig frigivning har stramats åt genom att den andel av strafftiden som måste avtjänas har höjts från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Reformen inkluderar även ett höjt fängelseminimum till en månad samt utökade möjligheter att skjuta upp frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltstiden.

Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2026 och avser initialt fängelsestraff över sex år.

Dubbla straff för brott i kriminella nätverk

Genom en lagrådsremiss föreslås skärpningar av ett femtiotal straffskalor. En central del är en ny bestämmelse som siktar på brott med koppling till kriminella nätverk, där straffvärdet som utgångspunkt ska höjas till det dubbla. Förslaget omfattar även möjligheten till livstids fängelse för upprepade vålds- och sexualbrott samt en utvidgad presumtion för häktning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.

Säkerhetsförvaring (prop. 2025/26:95)

En ny tidsobestämd påföljd, säkerhetsförvaring, införs för att hantera individer som bedöms utgöra en särskild fara för samhället. Påföljden innebär att ett nytt kapitel införs i brottsbalken och att verkställigheten regleras genom en ny specifik verkställighetslag.

Lagändringen träder i kraft den 15 april 2026.

Skärpta regler för unga lagöverträdare

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss omfattande förändringar för unga som begår brott. Bland förslagen finns en sänkning av straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott under en femårig försöksperiod, ett totalt avskaffande av ungdomsreduktionen för unga myndiga samt en kraftig reducering av densamma för lagöverträdare under 18 år. Dessutom föreslås skärpta regler för påföljderna ungdomsövervakning, ungdomsvård och ungdomstjänst.

Advokatsamfundet har i sitt remissvar riktat mycket skarp kritik mot dessa förslag. Samfundets företrädare framhåller att förslagen varken är proportionerliga eller effektiva för att motverka brottslighet. Man betonar särskilt att en sänkt straffbarhetsålder strider mot barnkonventionen och de rekommendationer som FN:s barnkommitté har gett gällande behandling av barn i rättssystemet. Samfundet uttrycker även en djup oro över att regeringen väljer att gå vidare med förslagen trots att en betydande majoritet av remissinstanserna och experterna har avstyrkt dem. Vidare anförs att de skärpta straffen riskerar att underminera både rättssäkerheten och en effektiv brottsprevention, då fokus flyttas från rehabilitering till enbart repression.

Lagändringarna föreslås i allt väsentligt träda i kraft den 3 juli 2026.